25 dagar kvar till bebis är beräknad. Så kort men ändå så länge! Jag är less. Det erkänner jag. Less på att svälla i fötter, ben och händer. Less på att inte kunna göra det jag vill. Typ gå i skogen. Är klumpig och snubblar. Orkar inte heller pyssla på i huset som jag vill. Orken tryter. JA, jag vet att det är bra att vila. Men inte BARA vila.
Dock är det supermysigt då bebis buffar runt där inne, man kan ibland känna rumpan, ibland ett knä eller en fot :) Sammandragningar har jag gott om. De är inte riktigt lika mysiga, men de är ju iaf ett tecken på att det närmar sig så smått.
Men som sagt bebis för komma precis när hon vill. Fast det är helt ok att vänta till på måndag iaf. För på söndag är det utställning i Överkalix som står på agendan. Frank ska ha med sig hela sin fan club, dvs mamma, pappa och C. Blir en mysig dag tror jag :)
Annika - Mamma till Elvira och matte till Storpudeln Frank. I hushållet finns även sambon C och hans Borderterrier Herman.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar